Åland SeaMap är inte bara ett projekt som kartlägger de åländska undervattensmiljöerna.  Det är också ett arbete som ska hjälpa till att skydda dem. Men hur? 

Fler havsområden måste skyddas. Så lyder budskapet från FN:s globala ramverk för skydd av biodiversitet från år 2022 och från EU. För att veta vilka områden som är värda att skyddas behöver livet under vattenytan undersökas och kartläggas. På Åland har det saknats resurser och kunnande för att utföra arbetet och därför planerades projektet Åland SeaMap år 2019.  Projektet är ett samarbete mellan Ålands landskapsregering och Miljö- och marinbiologin vid Åbo Akademi för att inventera de åländska kustvattnen och möjliggöra ekosystembaserad förvaltning.   

Mer under ytan än vi tror 

På Youtube finns videor från Östersjöns djup och boken Havets skattkammare bjuder på vackra naturbilder av Östersjöns bottenliv. Havet och skärgården är en del av det finländska nationallandskapet, och under ytan finns olika geologiska bottenformationer, livsmiljöer och vattenvarelser.  

– Boken bygger på flera års kartläggning av Finlands undervattensnatur och många blir förvånade över vad de kan hitta. Allt från spretiga ryggradslösa djur till färgsprakande algskogar. Det nationella inventeringsprogrammet för marin undervattensnatur, Velmu, har länge kartlagt Finlands undervattensmiljöer och under de senaste åren har jag gjort det på Åland, säger Sonja Salovius-Laurén, universitetsforskare vid Miljö- och marinbiologin vid Åbo Akademi, projektledare för Åland SeaMap och en av medförfattarna till boken. 

Skydd av viktiga naturvärden 

Sonja har en karta över de inventerade områdena. Röda prickar märker ut de dryga 200 ställen där forskarteamet har dykt och de över 2500 blåa prickarna ställen där de filmat med undervattensvideokamera. Forskarna har tittat på alla typer av miljöer, allt från de innersta vikarna ut mot de mest exponerade yttre havsområdena. Miljöfaktorer såsom salthalt, siktdjup, det vill säga hur mycket ljus som når botten, bottnens beskaffenhet och djup påverkar direkt hur olika arter trivs i ett område. Data från inventeringarna har relaterats till den omgivande miljön och genom statistisk rumslig modellering har de fått fram sannolika utbredningsmönster av arter och livsmiljöer. 

– Detta är värdefull information, säger Sonja och påminner om att projektet är en viktig del av uppfyllandet av EU:s hållbarhetsagenda, speciellt mål 14 för bevarandet av biologisk mångfald.  

”30 procent av Finlands undervattensmiljöer ska skyddas, och 10 procent av dem ska vara strikt skyddade.” 

– En av projektets målsättningar är att på basis av resultaten av inventeringarna göra en områdesvalsanalys för de områden som är värda att skyddas, områden där de viktigaste naturvärdena återfinns. Det kan handla om nyckelarter eller habitat så som kransalger, blåstångsbottnar eller lekplatser för abborre och gös. Vi har också inkluderat naturvärden som är sällsynta eller hotade som exempelvis algerna raggsträfse och rödris. Totalt har vi inkluderat 38 olika naturvärden i områdesvalsanalysen och för varje naturvärde har vi uppställt skyddsmålsättningar.  

–  Före analysen kördes uteslöt vi områden som inte är lämpliga att skydda såsom stora farleder och fiskodlingar. Muddrade områden, områden med mycket småbåtstrafik och privata vatten har också fått en viss kostnad i analysen så att dessa områden inte prioriteras ifall mindre påverkade områden med motsvarande naturvärden hittas. På detta sätt försöker vi hitta de områden som är mest lämpliga att skydda, d v s där naturvärdena är höga medan de störningar som orsakas av oss människor är så liten som möjligt.    

Resultaten av områdesvalsanalysen används redan när Landskapsregeringen fattar beslut om vilka områden som skall införlivas i det marina skyddsområdesnätverket. Dialogen med intressenter och vattenägare har varit både aktiv och värdefull. De olika stegen i processen har kommunicerats och diskuterats via webinarier, presentationer, traditionella och sociala medier samt e-postutskick.   

– 30 procent av Finlands undervattensmiljöer ska skyddas, och 10 procent av dem ska vara strikt skyddade. Vad detta strikta skydd innebär i praktiken är ännu i planeringsstadiet.  

Nu kvarstår bara att avgöra hur områdena ska vårdas. Det kommer att handla om uppgörande av lämpliga skötsel- och användningsplaner och att framöver reda ut var det lönar sig att återställa havsmiljöerna, sammanfattar Sonja. Projektresultaten, det vill säga information om utbredningen av arter och livsmiljöer, har använts också för att till exempel förbättra och utveckla uppföljningsprogram för vattenväxter och alger, för tillståndsprocesser och för olika typer av miljökonsekvensbeskrivningar och -bedömningar.  
 

– På detta sätt bidrar vi till vetenskapligt förankrad förvaltning av de unika åländska havsområdena, säger Sonja.  

Text: Agneta Sjöblom

---

Åland SeaMap 

Mål: att inventera åländska undervattensmiljöer för att stödja ekosystembaserad förvaltning av de åländska havsområdena.

Projekttid: 2019-2023

Finansiärer: huvudsakligen Baltic Sea Conservation Foundation och Europeiska havs- och fiskerifonden.