Stiftelsen för Åbo Akademi uppmärksammar den europeiska stiftelsedagen 1 oktober med att öppna en virtuell upplevelse av Observatoriet i webbportalen Digimuseet. I den digitala utställningen kan man uppleva Observatoriet i form av vyer i 360 grader samt läsa mera om arkitekturen och byggnadens historia.

– Stiftelsen för Åbo Akademi äger många kulturhistoriskt värdefulla fastigheter i Åbo. Att vårda byggnadsarvet och göra byggnaderna tillgängliga för allmänheten är en del av stiftelsens kulturbärande syfte. Lanseringen av Observatoriet i Digimuseet är ett sätt att förverkliga detta, då det blir möjligt för vem som helst, var som helst att när som helst göra ett virtuellt besök i den vackra observatoriebyggnaden, säger Lasse Svens, skattmästare på Stiftelsen för Åbo Akademi.

Stiftelsen för Åbo Akademi köpte Observatoriet av Åbo stad 2007, och sedan 2008 har stiftelsens kansli funnits i byggnaden.

I den digitala utställningen kan man bekanta sig med Observatoriet i form av vyer i 360 grader samt läsa mera om både byggnadens och stiftelsens historia. Lättöppnade inforutor ger mer information om arkitekturen, interiörerna och byggnadens historia. Observatoriet som är ritat av Carl Ludvig Engel stod klart 1819, men tiden som verksamt observatorium blev kort. Observatoriet klarade Åbo brand 1827 med endast obetydliga skador, men då Akademien efter branden flyttades till Helsingfors följde den astronomiska utrustningen med och installerades i det nya observatoriet som stod klart 1834. Åbo sjöfartsskola, sedermera Åbo navigationsskola, fungerade i byggnaden i 130 år. Efter detta fungerade Observatoriet länge som museum, först för Åbo Sjöfartsmuseum och efter det verkade Åbo konstmuseum tillfälligt i byggnaden.

Besökarna får under den virtuella rundvandringen veta mer om stiftelsens verksamhet och bekanta sig med några konstskatter ur stiftelsens konstsamling. I Digimuseet är det dessutom möjligt att klättra högst upp i tornet och njuta av den vidsträckta utsikten från Vårdberget.

Observatoriet är den andra byggnaden Stiftelsen för Åbo Akademi lanserar i Digimuseet. Först ut var museet Ett Hem som öppnades i Digimuseet i maj i samband med museets 90-årsdag.

Observatoriet kan besökas digitalt på webbplatsen Digimuseet. Materialet finns tillgängligt på svenska, finska och engelska. Tjänsten kräver ingen särskild applikation utan besöks via webbläsaren på mobilen, pekplattan eller på datorn. Det är avgiftsfritt att på egen hand göra ett virtuellt besök i de digitala utställningarna.

Tilläggsinformation:
Kommunikatör Heidi Furu
Tfn 050 328 0014
heidi.furu@stiftelsenabo.fi
stiftelsenabo.fi

Det samhälleliga företaget Yhteinen Perintö Oy ansvarar för verksamheten vid Digimuseo.fi. Ägare till företaget är FMA Creations Oy, som administreras av Finlands museiförbund, samt John Nurminens stiftelse.

Även flera andra museer i Åbo har utställningar i Digimuseet, såsom Apoteksmuseet och Qwenselska Gården, Forum Marinum, Wäinö Aaltonens museum och Klosterbacken.

Kvarteret Stjärnan vid Biskopsgatan blir en plats för gemenskap. Akademidirektör Heidi Backman vid Åbo Akademi och fastighetschef Mika Soinio på Stiftelsen för Åbo Akademi berättar mer om det betydelsefulla byggprojektet.

Vad byggs i kvarteret Stjärnan?

– Vi bygger kontor och hybridlokaler för kommande hyresgäster, hit hör bland andra Åbo Akademi. I första hand riktar vi in oss på sådan verksamhet som ger synergier och stöder universitetets verksamhet, säger Mika Soinio, fastighetschef på Stiftelsen för Åbo Akademi.

Byggstart för den nya fastigheten är senast sommaren 2023, och byggnaden ska stå klar i slutet av år 2024.

– Syftet är att förbättra hela kvarteret Stjärnan och förena den nya byggnaden med Boktornet och Handelshögskolan, säger Mika Soinio.

Byggnaderna i kvarteret kommer att bilda en enhet, så att man kan röra sig inomhus från en byggnad till en annan. Samtidigt satsar man på mera gemensamma och delade utrymmen, såsom konferensrum.

Parkeringen som funnits på innergården försvinner, och i stället flyttas bilarna under jorden. Innergårdarna förnyas för att bli trevligare och det byggs gröna tak för vattenavrinning.

Hur beaktas ansvar och hållbarhet i byggandet?

– Vi har valt RTS-certifikat för byggprojektet. Det är ett finländskt miljöcertifieringssystem som tar hänsyn till förhållandena i Finland då man beaktar miljöaspekter.

Under bygget minimeras kolavtrycket och leverantörerna ska förbinda sig till kolneutrala planer. Certifikatet är utvecklat av Rakennustieto.

Vad bevaras av Gadolinia?

– Kafédelen i Gadolinia och terrassen utanför ska bevaras enligt Åbo museicentrals önskemål, säger Soinio.

Den gamla kafédelen kommer att integreras i den nya fastigheten och även i fortsättningen användas som kafé eller restaurang.

Rivningslovet gäller den sex våningar höga så kallade laboratoriebyggnaden. Rivningsarbetet inleddes i augusti med att riva inredning och asbest inuti fastigheten.

Därefter påbörjas den mer synliga delen av rivningsarbetet då ytterväggarna rivs med grävmaskiner. Totalt beräknas rivningen av byggnaden ta sex månader och vara klar i slutet av februari 2023.

Vilka av akademins verksamheter kommer att finnas i kvarteret Stjärnan?

– I kvarteret Stjärnan samlas funktioner som är gemensamma för alla, rådgivning och stöd av olika slag, bibliotekstjänster, restaurang, kafé, utrymmen för undervisning, grupparbeten och individuellt lärande. Det innebär att stora delar av universitetsservice kommer att placeras här, liksom även fakulteten för samhällsvetenskaper och ekonomi, särskilt samhällsvetenskaperna och ekonomiutbildningen, säger Heidi Backman, akademidirektör på Åbo Akademi.

– Åbo Akademis biblioteks verksamhet finns nu på tre ställen i Åbo och kommer att koncentreras till kvarteret Stjärnan, där biblioteket redan är verksamt i Boktornet. Från tidigare finns också teologin representerad i kvarteret i Theologicum och i Teologiska annexet, säger Backman.

Hur ser Åbo Akademis visioner ut för kvarteret Stjärnan?

– Den historiska miljön kring kvarteret Stjärnan, där Finlands första skola grundades på 1200-talet och första universitet grundades på 1600-talet, är förpliktande och inspirerande. Kvarteret Stjärnan, ett namn som kommer från Engels stadsplan, ska bilda ett centrum för Åbo Akademis campus vid Biskopsgatan i Åbo. Vår tanke är att de tre centrala noderna, Stjärnan, Aurum och Arken bildar en fungerande helhet för campusområdet och för de rörelseströmmar som nu finns i området, säger Backman.

Stjärnan ska bli en mötesplats för alla vid Åbo Akademi, både personal och studerande.

– Efter pandemin är det tydligare än någonsin att vi behöver gemenskap och interaktivitet. En bild vi har för våra nya utrymmen är samtal och samvaro kring en lägereld, men här ska också erbjudas möjligheter till att äta lunch eller dricka kaffe tillsammans, att vila eller göra något skojigt eller helt enkelt att få det stöd man behöver. Om vi lyckas väl i vår vision är nybygget i kvarteret Stjärnan ett slags vardagsrum, där olika funktioner kan samsas och där det känns naturligt att samlas.

– Vi vill också bjuda in samhället omkring och olika aktörer till att ta del av den akademiska världen till exempel inom ramen för det som kallas citizen science. När vi planerat vårt nya campuskoncept har vi zoomat ut ordentligt och identifierat olika behov som finns på området. Många skulle till exempel gärna se en livsmedelsbutik, en bar, kanske en bokaffär eller övernattningsmöjligheter på campus. För våra studerande är det viktigt att det finns utrymmen för samvaro av olika slag på campus, säger Backman.

Byggprojektet i kvarteret Stjärnan

• Byggherre: Stiftelsen för Åbo Akademi
• Arkitektritning: Sigge Arkkitehdit, huvudplanerare: Pekka Mäki
• Projekt- och byggledning: Ramboll CM
• VVS: Granlund Turku
• El- och brandsäkerhet: Rejlers Finland
• Byggnadskonstruktion: Sweco Rakennetekniikka

Text: Heidi Furu

Stiftelsen för Åbo Akademi har förvaltat fastigheter ämnade för utbildning, kultur, boende och affärsverksamhet sedan 1917. Här blickar stiftelsens tidigare styrelse- och delegationsmedlem minister Christoffer Taxell tillbaka på några av de många fastighetsaffärerna genom åren.

Stiftelsens för Åbo Akademi fastighetshistoria är lika gammal som dess existens. Stiftelsen grundades den 18 juni 1917 på initiativ av 35 privatpersoner som tillsammans bidrog med ett startkapital på 3,47 miljoner dåtida mark. Donationernas avkastning skulle användas för att grunda och upprätthålla en högskola i Åbo med svenska som undervisningsspråk. Hösten året därpå grundades Åbo Akademi. Vid inskriptionen 1919 antecknades 15 närvarande studenter.

Fram till 1950-talet finansierades Åbo Akademis verksamhet uteslutande av Stiftelsen för Åbo Akademi. År 1956 mottog universitetet sitt första statsbidrag. År 1981 övertog staten det ekonomiska ansvaret för Åbo Akademi.

– 1981 tecknades ett avtal mellan Stiftelsen för Åbo Akademi och staten. Stiftelsen behöll alla sina tillgångar men förband sig att stödja Åbo Akademi. I avtalet överlät stiftelsen vederlagsfritt besittningsrätten till universitetets byggnader ”för att fortfarande användas av akademin i dess verksamhet”.

Det här berättar minister Christoffer Taxell, som satt med i Stiftelsens för Åbo Akademi styrelse åren 1988–2012, i egenskap av ordförande de åtta sista. Taxell ingick i stiftelsens delegation 1981–2018, i rollen som ordförande från år 2013.

Ett växande universitet

Vid grundandet av Åbo Akademi såg stiftelsen till att det nya universitetet hade lokaler att verka i. Stiftelsen köpte vad som blev Åbo Akademis huvudbyggnad år 1917 och här inleddes verksamheten två år senare. Genom privatpersoners donationer till stiftelsen kom också de fastigheter som vi idag känner som Humanisticum, Domvillan och Theologicum tidigt att fungera som undervisningsutrymmen. År 1934 inleddes bygget av Åbo Akademis bibliotek Boktornet, även det tack vare en stordonation.

– Stiftelsen försåg Åbo Akademi med ett enhetligt campus från start. Här möttes humanister och ingenjörer och kunde utbyta kunskap och tankar med varandra. Många, både akademin och andra universitet, förstod campus betydelse först under coronapandemin, då denna naturliga akademiska mötesplats föll bort, säger Taxell.

I medlet av 1900-talet hade Åbo Akademi vuxit till sig och behovet av större utrymmen var akut. Under 60-talet lät Stiftelsen för Åbo Akademi bygga Handelshögskolan och Gadolinia, delvis på bekostnad av äldre trähus.

– Byggnader vi idag betraktar som kulturarv har inte alltid haft samma status. De hus vi uppfattar som gamla nu hade inte lika många år på nacken under efterkrigstiden, säger Taxell.

Taxell understryker att ett universitets yttre, de byggnader det verkar i, har stor påverkan också på hur vi uppfattar det. Äldre, anrika fastigheter får oss att tänka på långa anor och en rik historia, medan nybyggen skvallrar om modernitet och framåtanda. Åbo Akademi fungerar i bägge sortens utrymmen.

– Världens mest framgångsrika universitet har ofta långa anor, är till betydande del verksamma i gamla byggnader – och ligger annanstans än i huvudstaden, konstaterar Åbobon Taxell och fortsätter:

– Byggnaderna skapar den miljö och den stämning i vilken forskning och undervisning kan blomstra. Tänk bara på Oxford och Cambridge, men också ”nyare” universitet såsom Stanford. Utrymmena kan alltså inte endast ses, kanske inte ens primärt, som en fastighetsteknisk fråga.

Taxell, född i Åbo år 1948, har avlagt juristexamen vid Åbo universitet år 1972. Efter sin examen skötte han under ett par år hälften av en assistentur i handelsrätt vid Handelshögskolan vid Åbo Akademi. Taxell var också kansler för Åbo Akademi åren 2004– 2009.

Kultur i akademikvarteren

Vid Stiftelsens för Åbo Akademi grundande var det inte enbart utbildning och vetenskaplig forskning som prioriterades, utan också ett rikt kulturliv på svenska i Åbo. Detta bidrog bland annat makarna Alfred och Hélène Jacobsson till, genom att testamentera sitt hem till stiftelsen. Efter deras bortgång öppnades år 1932 ett museum i det Jacobssonska huset. Ett Hem verkade på Tavastgatan 30 fram till krigsutbrottet 1939.

Tiden satte sin prägel på Jacobssons en gång så ståtliga tvåvåningshus. Hösten 1954 gav magistraten order om att det skulle rivas. Stiftelsen utredde möjligheterna att renovera Ett Hem och ansökte om finansieringshjälp från staden och staten. Ingen tycktes angelägen om att bevara byggnaden och hösten 1955 jämnades borgarhemmet med marken. Nu vaknade både ortsbor och andra till och uttryckte stark kritik mot rivningsbeslutet.

– Med dagens teknik och ekonomi hade det kanske varit möjligt att bevara huset, konstaterar Taxell.

Några liknande protester som affären Ett Hem väckte upplevde Taxell aldrig under sin tid vid Stiftelsen för Åbo Akademi. Några upprörda röster hördes ändå i samband med köpet av Observatoriet år 2007.

– Det handlade då om en oro för att fastigheten skulle göras otillgänglig för Åboborna. Det här svarade stiftelsen på med att regelbundet bjuda in till öppet hus och ordna utställningar i det invidliggande vattenlagret, säger Taxell.

Efter rivningen visas borgarhemmets interiör upp i nygamla utrymmen på Biskopsgatan 14. År 1968 fick Ett Hem sällskap av Sibeliusmuseum, vars tillkomst innebar slutet för några äldre trähus. Minister Taxell minns vilken uppståndelse museibyggnaden ritad av Woldemar Baeckman väckte, med sina väggytor av råbetong och glas.

– Mina vänner och jag brukade skoja om att stiftelsen inte hade haft råd att måla den grå fasaden, berättar Taxell.

Fabriker får ny funktion

På 1970-talet avtog så småningom den nybyggnadstrend som rådde både i Åbo och Europa. Under de följande årtiondena omvandlade stiftelsen flera fabriksbyggnader till moderna universitetslokaler. År 1974 köpte stiftelsen den gamla radio- och tv-fabriken ASA, belägen i de kvarter där Åbo Akademi redan verkade. Efter en grundsanering togs fastigheten i bruk av universitetet.

– ASA:s transformation från manufaktur till bland annat föreläsningsutrymme blev startskottet för en ny era. Stiftelsen köpte Rettigs tobaksfabrik på 80-talet som användes av Åbo Akademi och Yrkeshögskolan Novia (tidigare Sydväst), berättar Taxell.

År 1985 antog Finlands riksdag en ny byggnadsskyddslag vars syfte var att bevara landets arkitektoniska kulturarv. Nybyggen som samtidigt demolerade äldre bebyggelse försvårades, vilket gav renoveringstrenden en skjuts. År 2003 omvandlades Vasa Ångkvarns gamla livsmedelsfabrik till campus för Åbo Akademi på orten. Stiftelsen, som var aktivt engagerad i projektet, ägde vid tidpunkten hälften av fastigheten. År 2016 överläts den till nya ägare.

– I Jakobstad blev den Lassfolkska band- och spetsfabriken centrum för verksamhet inom småbarnspedagogik, konst och musik, och utnyttjades av Åbo Akademi och Yrkeshögskolan Novia. Åbo Akademi äger 75 procent av det bolag som är Novias huvudman, tillägger Taxell.

Minister Taxell lyfter fram stiftelsens köp och renovering av järnmanufakturkvarteret Arken som en särskilt lyckad affär. Fastigheten köptes av Åbo stad. Det som då påminde mest om ett ruckel transformerades under en fyraårsperiod av den prisbelönta arkitektbyrån Sigge Ab med arkitekt Pekka Mäki i spetsen.

– Stiftelsens dåvarande skattmästare Caj-Gunnar Lindström brann för Arken-projektet och drev det energiskt. I Sigge Ab hittade han en skicklig samarbetspartner. Tack vare Pekka Mäkis expertis kunde stora delar av den historiska fabriksmiljön bevaras, säger Taxell.

60- och 70-tals arkitekturens brister

Idag är frågan om att låta renovera och ändra användningsändamål, eller riva och bygga nytt, lika aktuell som någonsin. Akademikvarterens återstående empiremiljö vill ingen åt, men dess användning diskuteras. 1960- och 70-talets betongklossar lever mera farligt med sin förlegade arkitektur och sina skadliga byggmaterial. Hälsobovarna asbest och PVC-plast har lett till återkommande trubbel för fastighetsägare såsom Stiftelsen för Åbo Akademi.

– För att stiftelsen ska fortsätta kunna stödja Åbo Akademi med flera miljoner euro per år och uppfylla sitt syfte överlag, måste man fatta ekonomiskt förnuftiga beslut. Renoveringar kan vara minst lika kostsamma som att riva och bygga nytt. Samtidigt bör aspekter som hållbarhet och kulturellt värde tas i beaktande, konstaterar Taxell.

Stiftelsens färskaste rivningsaffär, 60-talsbygget Gadolinia, har Taxell följt från sidan. Inför sin 70-årsdag år 2018 valde han att lämna stiftelsens delegation och de senaste åren har han frånsagt sig nästan alla sina åtskilliga förtroendeuppdrag.

– Jag försöker följa principen ”när man går ska man gå”. Det betyder bland annat att man inte ska vädra synpunkter om beslut som efterkommande förtroendevalda fattar, säger Taxell.

Det är med värme han blickar tillbaka på sina tre årtionden med Stiftelsen för Åbo Akademi.

– Styrelseuppdrag handlar om att vara med om att fatta kollektiva beslut men att bära ett individuellt ansvar. När dagen är slut är det resultatet som räknas. Det är en princip som lika väl gäller politik, affärsverksamhet som stiftelser. Målet är att främja utveckling och framsteg – och att försöka definiera vad man vill, avslutar Taxell.

Text: Veronica Aspelin-Forsell
Foto: Linda Svarfvar

Energieffektivitet och fjärrvärme från förnybara källor är nycklarna då stiftelsens fastigheter ska nå klimatneutralitet.

Stiftelsen för Åbo Akademi har som målsättning att vara koldioxidneutral i slutet av år 2025.

– Vi närmar oss målet, säger Mika Soinio, fastighetschef på Stiftelsen för Åbo Akademi.

Det i särklass viktigaste delområdet i stiftelsens koldioxidavtryck är i dagens läge fjärrvärmen, som står för 74 procent av avtrycket. I praktiken betyder det att den dagen stiftelsen övergår till helt utsläppsfri fjärrvärme minskar koldioxidavtrycket med 74 procent.

– Åbo Energi utvecklar hela tiden sin värmeproduktion i riktning mot utsläppsfrihet. Cirka 80 procent av Åbo Energis fjärrvärme kommer nu från förnybara energikällor.

Åbo Energi har förbundit sig till Åbo stads mål om kolneutralitet 2029. Bolaget strävar efter att under 2022 avstå från användningen av stenkol i fjärrvärmeproduktionen, vilket ökar användningen av förnybara energikällor. I slutet av 2023 förväntas 85 procent av fjärrvärmen komma från förnybara källor.

Så fort Åbo Energi uppnår nollutsläpp för fjärrvärmens del uppfylls stiftelsens mål om nollutsläpp från fjärrvärmen i Åbo. Det skulle vara möjligt att redan tidigare minska koldioxidavtrycket för fjärrvärmen ifall stiftelsen köpte helt utsläppsfri fjärrvärme, en produkt Åbo Energi erbjuder för företagskunder.

– Det är en produkt som kostar mera, och vi har valt att låta Åbo Energi utveckla sin fjärrvärme till år 2025. I takt med att de utvecklar fjärrvärmeproduktionen minskar utsläppen och sannolikt sjunker kostnaderna för helt utsläppsfri fjärrvärme.

Grön el

Det andra stora delområdet i stiftelsens koldioxidavtryck är renoveringar och servicearbeten, som står för 23 procent av avtrycket. Här kan stiftelsen inverka på koldioxidavtrycket genom att välja klimatvänliga samarbetsparter och gynna miljövänliga lösningar och material vid nybyggen.

– Vi renoverar nu för att förbättra energieffektiviteten, eftersom det är avgörande, säger Soinio.

Stiftelsen har satsat på bergvärme i fastigheter där det är möjligt, och fortsätter med den satsningen. Även solpaneler är aktuella.

Beträffande el och avfallshantering är stiftelsens fastigheter i Åbo koldioxidneutrala eftersom grön el använts redan länge och avfallshanteringen är koldioxidneutral.

Koldioxidneutral avfallshantering innebär att det koldioxidavtryck som uppstår i stiftelsens fastigheter mäts och utsläppsmängden kompenseras genom att tjänsteleverantören Lassila & Tikanoja låter plantera skog, för tillfället i Etiopien.

– Alla andra utsläpp är minimala, till exempel utsläpp från bränslen är i storleksklassen 1 procent och insatser där har minimal effekt om man ser till helhetsbilden, lyfter Soinio fram.

Energieffektiviteten viktigast

Placeringsdirektör Christian Backholm lyfter fram energieffektiviteten som den viktigaste hållbarhetsfrågan då det gäller fastigheterna.

– Ofta tänker man att det är viktigast att vi är koldioxidneutrala, men så är det inte. Viktigare ur ett hållbarhetsperspektiv är att våra fastigheter är energisnåla. Som vi alla vet lever vi mitt i en energikris i Europa. Energi är en knapp tillgång och den kan bli knappare. Därför är det viktigt att fastigheterna slukar så lite energi som möjligt.

Energieffektiviteten har stor betydelse då det gäller såväl ekologisk som ekonomisk hållbarhet.

– Bättre energieffektivitet ger lägre energikostnader, vilket sparar pengar och ger bättre avkastning på fastigheterna. Hållbarhetsfrågor blir bara viktigare för fastigheterna för varje år, precis som i övrig placeringsverksamhet. Därför jobbar vi aktivt med hållbarhetsfrågor.

Stiftelsens för Åbo Akademi koldioxidavtryck 2021

Text: Heidi Furu
Illustration: Jake Papinaho

Placeringsdirektör Christian Backholm vid Stiftelsen för Åbo Akademi berättar om två av stiftelsens lyckade fastighetsaffärer.

Stiftelsen för Åbo Akademi kom i mål med två stora och avgörande fastighetsaffärer i slutet av 2021 och början av 2022. I december 2021 undertecknades köpebrevet för försäljningen av den så kallade Rettigska tobaksfabriken. Åbo stad köpte fastigheten på Nunnegatan 4 för 12 miljoner euro.

Affären var en dröm som gick i uppfyllelse på många plan, för både säljare och köpare. Åbo stad kunde äntligen erbjuda konstnärerna i Åbo ett efterlängtat Konstens hus, och dessutom på en optimal plats nära stadens historiska centrum. Och Stiftelsen för Åbo Akademi blev av med en fastighet som endast hade några få hyresgäster och som hade krävt massiva investeringar för att utvecklas till en lönsam historia.

Placeringsdirektör Christian Backholm sammanfattar solskenshistorien så här:

– Försäljningen av Rettig var en stor affär. Problemet med Rettig var att den i flera år hade låg uthyrningsgrad och negativ kassaflödesavkastning, vilket i praktiken betyder att kostnaderna var högre än intäkterna. Det har avgörande betydelse att vi i stället får pengarna att avkasta till förmån för våra bidragsmottagare.

Ett alternativ till försäljning kunde ha varit att stiftelsen utvecklat fastigheten till ett hotell och tagit in operatör för att sköta om verksamheten.

– Det skulle ha varit en betydligt större investering än vad fastigheten var värd då vi sålde den. Därför gick vi inte in för att utveckla själva, utan ville hitta en utomstående aktör som kunde utveckla fastigheten.

Hållbarhet som säljargument

I mitten av februari undertecknades nästa köpebrev, då stiftelsen sålde fastigheten på Tavastgatan 30 i Åbo till Turku Asunnot för 8,65 miljoner euro. En bidragande orsak till försäljningen av Tavastgatan 30 var stiftelsens hållbarhetsstrategi. Hållbarhetsmålsättningen är att stiftelsens fastigheter ska vara koldioxidneutrala år 2025 då det gäller värme, el och avfallshantering. På Tavastgatan 30 var energieffektiviteten i lägsta laget.

– Det skulle ha krävts investeringar för att förbättra energieffektiviteten till en acceptabel nivå. Eftersom vi har andra stora fastighetsinvesteringar på kommande i kvarteret Stjärnan valde vi att sälja Tavastgatan 30.

Samtidigt kunde stiftelsen utnyttja det goda marknadsläget för bostadsaffärer.

– Vi gjorde en bra affär. Jag kan medge att priset vi fick överträffade mina egna förväntningar, säger Backholm.

Hur ser en optimal fastighetsportfölj ut ur placeringsperspektiv?

– Diversifiering är alltid viktig i portföljen, oberoende av om den består av fastigheter, aktier eller räntebärande instrument. I fråga om fastigheter innebär det att portföljen ska innehålla olika fastighetsslag, i vårt fall balans mellan bostäder, kontor och undervisningsutrymmen och dessutom ska den geografiska risken vara spridd. Riskmässigt är det inte så smart att ha alla fastigheter på samma ställe, och tillväxtcentra är att föredra.

Andra kännetecken för en optimal fastighetsportfölj är att saneringsskulden är liten, det vill säga att fastigheterna är i bra skick. Möjligast långa hyreskontrakt med stabila, solida hyresgäster är andra faktorer som minimerar riskerna för fastighetsinvesterare. Kutymen är att hyrorna är inflationsjusterade.

Betydelsefull fastighetsägare

Stiftelsen för Åbo Akademi äger utbildningsfastigheter, kontors- och affärsfastigheter samt hyresbostäder till ett totalt värde på cirka 266 miljoner euro.

Utbildningsfastigheterna används främst av Åbo Akademi men också av Yrkeshögskolan Novia och Åbo universitet. En del av fastigheterna har tillkommit genom donationer och andra har stiftelsen köpt eller låtit bygga för akademins behov.

Kontors- och affärsfastigheterna är främst belägna i Åbo, hit hör exempelvis Auriga Business Center, Reuterska huset, Hus Lindman där restaurang Grädda verkar, Åhuset och Gripen.

En del av bostadsfastigheterna hyrs ut på den fria marknaden, medan vissa hyresbostäder är avsedda för studerande. Stiftelsen äger i sin helhet Domus (Biskopsgatan 10) och Slottsgatan 1 samt majoriteten i Vesta (Sirkkalagatan 26/Vårdbergsgatan 8). Stiftelsen förvaltar även Kristina Fagerlunds fonds bostäder som specifikt är ämnade för studerande vid Åbo Akademi. Till Kristina Fagerlunds hyresbostäder hör Fabriksgatan 7 och övriga enskilda bostäder i närheten av ÅA-campus i Åbo.

En del av fastigheterna är allmännyttiga som upplåts till bidragstagare förmånligt eller vederlagsfritt och en del är kommersiella. De icke-avkastande fastigheterna är värda ungefär 55 miljoner euro. Hit hör en stor del av utbildningsfastigheterna samt teaterhuset som stiftelsen upplåter vederlagsfritt till Åbo Svenska Teater. Värdet på de kommersiella fastigheterna är 211 miljoner euro. Största innehavet i den kommersiella fastighetsportföljen är innehavet i köpcentret Hansa.

Text: Heidi Furu
Foto: Linda Svarfvar

I våras öppnade museet Ett Hem i Digimuseet och under hösten var det Observatoriets tur att öppna dörrarna för virtuella rundvandringar. I de digitala utställningarna kan man uppleva Ett Hem och Observatoriet i form av vyer i 360 grader och lära sig mer om konstverken och föremålen i Ett Hems samlingar samt om Observatoriets arkitektur och historia.

Observatoriet öppnade virtuellt på hösten

Många som promenerar runt på Vårdberget i Åbo blir nyfikna på Observatoriet. Tack vare att byggnaden sedan 1 oktober finns i Digimuseet är det möjligt att virtuellt bekanta sig med konstskatter ur stiftelsens konstsamling och stiftelsens verksamhet.

Observatoriet som är ritat av Carl Ludvig Engel stod klart 1819, men tiden som observatorium blev kort. Observatoriet klarade Åbo brand 1827 med endast obetydliga skador. Då Akademien efter branden flyttades till Helsingfors följde den astronomiska utrustningen med och installerades i det nya observatoriet som stod klart 1834. Åbo sjöfartsskola, sedermera Åbo navigationsskola, fungerade i byggnaden i 130 år. Därefter verkade Åbo Sjöfartsmuseum och senare Åbo konstmuseum tillfälligt i byggnaden. Stiftelsen för Åbo Akademi köpte Observatoriet av Åbo stad 2007, och sedan 2008 har stiftelsens kansli funnits i byggnaden.

Milsvid utsikt

Den ljusa och vackert dekorerade Kupolsalen på tredje våningen brukar leda till förtjusta utrop under fysiska besök, och även digitalt är den utsmyckade salen en upplevelse.

I Digimuseet kan besökaren dessutom klättra upp i spiraltrappan i Kupol- salen och ta sig ända upp i tornet för att njuta av den vidsträckta utsikten över Vårdbergsparken.

Idag kröns Observatoriets torn av en kopparboll dekorerad med förgyllda stjärnor, men under åren 1866–1939 då Åbo navigationsskola verkade i byggnaden, fanns en tidkula uppe i tornet. En tidkula är en äldre typ av tidgivare som hissas upp i en mast och faller ned vid en viss tidpunkt, som en signal för sjöfarare. Tidkulan i Observatoriet hissades upp i masten med ett rep varje dag kl. 11.55 och släpptes ner kl. 12.00. Sjömännen på fartygen i hamnen kunde ställa skeppsuren enligt tidssignalen, och den användes även för att ställa stadens klockor.

Besökarna i Digimuseet får kika in i Meridianrummet som i dag fungerar som skattmästarens arbetsrum. Ursprungligen var väggarna och taken i meridianrummen genomskurna av smala öppningar för meridianinstrumenten, som användes för att bestämma himlakropparnas positioner. Minnet som idag återstår från den tiden är en hylla för instrument.

– Stiftelsen för Åbo Akademi äger många kulturhistoriskt värdefulla fastigheter i Åbo. Att vårda byggnadsarvet och göra byggnaderna tillgängliga för allmänheten är en del av stiftelsens kulturbärande syfte. Lanseringen av först Ett Hem och sedan Observatoriet i Digimuseet är ett sätt att förverkliga detta, då det blir möjligt för vem som helst, var som helst att när som helst göra ett virtuellt besök i de vackra byggnaderna, säger Lasse Svens, skattmästare på Stiftelsen för Åbo Akademi.

Det samhälleliga företaget Yhteinen Perintö Oy ansvarar för verksamheten vid Digimuseo.fi. Ägare till företaget är FMA Creations Oy, som administreras av Finlands museiförbund, samt John Nurminens stiftelse.

Lyfter fram konstskatterna

Museiamanuens Maria Solin höll i trådarna för lanseringen av Ett Hem i Digimuseet. Här berättar hon om hur den virtuella rundvandringen skapades.

Text: Heidi Furu
Foto: Linda Svarfvar

Uthyrning av bostadsfastigheter ingår i Stiftelsens för Åbo Akademi placeringsverksamhet och de ofta centralt belägna lägenheterna hyrs antingen ut till allmänheten eller specifikt till studerande. År 2020 mottog stiftelsen en testamentsdonation av Åbo Akademi-alumnen och tidigare universitetsläraren Kristina Fagerlund som snart har gett upphov till mer än trettio hem åt studerande.

Mitt i smeten

Kristina Fagerlund ville erbjuda Åbo Akademi-studerande förmånligt boende och idag ligger hyran för fondens lägenheter 10–15 procent under marknadshyran i Åbo. Att få bo så här, centralt, nära studieplatsen, trivsamt och med en moderat hyresnivå, är lyxigt, menar Stiftelsens för Åbo Akademi hyresgäst Ella Kettula.

– Jag flyttade in i en av lägenheterna på Fabriksgatan 7 sensommaren 2020, inför mitt andra läsår vid Åbo Akademi. Jag hade upptäckt möjligheten att hyra bostad av stiftelsen i samband med att jag inledde mina studier året innan, men just då fanns det ingen ledig lägenhet som motsvarade mina och två kompisars behov. När jag nu istället letade efter en enrummare bara för mig besökte jag stiftelsens webbplats och där hittade jag mitt nuvarande hem, berättar Kettula.

Storleken på bostäderna på Fabriksgatan 7 varierar mellan drygt 20 och 45 kvadratmeter och de flesta är enrummare. Kettulas lägenhet är en av de mindre, men i hemmet finns allt hon behöver.

– Min favoritplats i lägenheten är det stora fönstret som vätter ut mot innergården och det breda fönsterbrädet därtill. Den här detaljen fastnade jag för i lägenhetsannonsen, säger Kettula.

Kettula kommer från Helsingfors och studerar sociologi och litteraturvetenskap vid Åbo Akademi. Både undervisningsutrymmen och universitetsbiblioteket ligger ett stenkast från hemmet – en framgångsfaktor för studierna och då hon under senaste läsår skrev sin kandidatavhandling.

För studerande

Majoriteten av bostäderna på Fabriksgatan 7 inhyser idag studerande, men de hyresgäster som bodde på adressen då fastigheten överfördes till Kristina Fagerlunds fond har rätt att bo kvar. Nya hyreskontrakt tecknas endast med grundexamensstuderande vid Åbo Akademi.

– Mitt hyresavtal band mig att bo här ett år, men därefter gäller kontraktet tillsvidare. Jag ser ingen anledning att flytta just nu, säger Kettula.

Ekonomidirektör Marian Westerlund berättar att stiftelsens hyresbostäder i regel har stor åtgång.

– Vi vill erbjuda studerande en moderat hyresnivå, som ändå täcker skötselkostnaderna. I samband med större renoveringar överstiger kostnaderna i regel hyresintäkterna, men underskottet finansieras i så fall med medel ur Kristina Fagerlunds fond, säger Westerlund.

Förutom de snart 32 lägenheter Stiftelsen för Åbo Akademi hyr ut åt studerande ur Fagerlunds fond, äger stiftelsen också studentbostäder i fastigheten Domus på Biskopsgatan 10.

– Den testamentsdonation vi fick av Kristina Fagerlund är unik på många vis, med detta tydliga syfte att erbjuda just boende åt studerande. Vanligare är det att donatorn vill grunda en stipendiefond, berättar Westerlund.

Nytt och hållbart

På Fabriksgatan 7 blandas ljudet av byggbuller med tonerna av finsk schlager denna fredagseftermiddag i september. Några byggarbetare är i full färd med att sätta grunden för en ny byggnad på innergården. Stiftelsens fastighetschef Mika Soinio är nöjd över hur projektet har framskridit så här långt.

– Byggnaden torde vara inflyttningsklar i maj nästa år och arkitekturen kommer att påminna om de redan existerande husen på gården. Stiftelsen för Åbo Akademi eftersträvar hållbara lösningar i all sin verksamhet och därför kommer hela Fabriksgatan 7 att ha jordvärme i framtiden, istället för fjärrvärme såsom hittills, säger Soinio.

Samtliga bostäder på adressen genomgick en grundlig renovering år 2010 och enligt hyresgäst Ella Kettula känns fastigheten fortfarande fräsch. De få gånger någonting har behövt åtgärdas i hemmet har hjälp ändå funnits nära till hands.

– Det märks att det ligger en större organisation bakom uthyrningsverksamheten, som sköter allting både proffsigt och fort. Kommunikationen med Stiftelsen för Åbo Akademi har fungerat jättebra, avslutar Kettula.

100 hem åt studerande

Ellen Söderlund jobbar sedan år 2015 som fastighetskoordinator för Stiftelsen för Åbo Akademi. Här svarar hon på fem frågor om stiftelsens uthyrningsverksamhet riktad till studerande.

1. Varför ägnar sig stiftelsen åt uthyrningsverksamhet?

Bostadsfastigheter ingår i stiftelsens placeringsverksamhet sedan dess grundande 1917. Fastigheterna har antingen donerats åt, köpts upp eller låtit byggas av stiftelsen. Förutom bostäder hyr stiftelsen också ut lokaler åt aktörer inom utbildning, kultur och affärsverksamhet.

2. Hur många bostäder har stiftelsen att erbjuda åt studerande?

I Kristina Fagerlunds fond ingår från och med våren 2023 totalt 32 bostäder och i Domus finns ytterligare 82 lägenheter riktade till studerande. Utöver det kan målgruppen också hyra stiftelsens övriga bostäder. De snart 114 studiebostäderna utgör över hälften av stiftelsens totala antal hyreslägenheter. Studiebostädernas storlek varierar mellan 16 och 45 kvadratmeter.

3. Vem har rätt att ansöka om stiftelsens hyresbostäder?

För att hyra bostad ur Kristina Fager- lunds fond behöver du vara grundexamensstuderande vid Åbo Akademi, i enlighet med donatorns testamente. Lägenheterna i Domus riktar sig till alla studerande, men de som är inskrivna vid Åbo Akademi prioriteras. Övriga lägenheter hyrs ut till alla på den fria marknaden.

4. Var finns studiebostäderna?

Studiebostäderna ligger i närheten av Åbo Akademis campus, i Åbos stadsdel I.

5. Vilken slags ärenden brukar du hjälpa studerande med?

Många studerande flyttar hemifrån för första gången, så jag hjälper till med de praktiska uppgifterna som en flytt medför. I mitt jobb ingår det att skriva avtal, handha kundtjänst och sköta andra fastighetsrelaterade administrativa uppgifter.

---

---

Text: Veronica Aspelin-Forsell
Foto: Jaska Poikonen

Stiftelsen för Åbo Akademi har en lång gemensam historia med det kvarter i centrala Åbo som idag kallas för Hansakvarteret. Långt innan shoppare och restaurangbesökare började flockas under köpcentrets kännspaka glastak förvaltade stiftelsen kvarterets anrika fastigheter.

I korsningen mellan Eriksgatan och Auragatan ligger kvarterets äldsta hus; det anrika Teaterhuset i nyklassicistisk stil från år 1839, som inhyser Åbo Svenska Teater. Redan för över 100 år sedan fick Stiftelsen för Åbo Akademi sina första aktier i fastighetsbolaget Åbo Teaterhus Ab.

Ägandeskapet i Teaterhuset fick sin början genom donationer till stiftelsen. De första redan år 1917, när det protokollförts att Rolf Carpelan, Ernst Dahlström, Magnus Dahlström, Arthur Lindblom, Gustaf Tenlén och Gustaf Mauritz Tenlén har donerat aktier i Åbo Teaterhus Ab till Stiftelsen för Åbo Akademi. Åtminstone under åren 1919, 1920 och 1921 fick stiftelsen ytterligare aktier i donation.

I mitten av 1960-talet fördes diskussioner om att upplösa bolaget Åbo Teaterhus, och överföra hela förmögenheten till Stiftelsen för Åbo Akademi. I juni 1967 ägde stiftelsen 357 av fastighetsbolagets totalt 375 aktier. Före utgången av året hade man köpt upp de resterande aktierna av ett antal minoritetsägare, och fastigheten överläts till Stiftelsen för Åbo Akademi.

Teaterhusgården blev Thalia och köpcentret byggs

Året därpå, 1968, tillsatte stiftelsen en kommitté som skulle utreda hur man kunde uppföra ett affärshus på tomten, så att teaterbyggnaden skulle bevaras. Planen var ursprungligen att riva de övriga husen på tomten (Apotekshuset vid Auragatan och Bagargården vid Eriksgatan). Under 1970-talet förhandlade stiftelsen i flera repriser med Åbo stad kring stadsplaneringen på tomten, och man beslöt slutligen att bevara de gamla byggnaderna medan några gårdsbyggnader revs. Samtidigt planerade man det nya affärshuset.

År 1983 fick Stiftelsen för Åbo Akademi byggnadstillstånd för tomten. Namnet ändrades från Teaterhusgården till Thalia, och under åren 1983–1986 grundrenoverade man de gamla byggnaderna, samt uppförde det hus som kallas Nybygget.

Samtidigt byggdes det också på andra håll i kvarteret. Det som skulle bli Köpcentret Hansa kom till. Arkitekt för byggprojektet var Benito Casagrande. Köpcentret, med sitt glastak som binder samman kvarterets byggnader, stod klart år 1988.

Nyförvärv och samarbete

Stiftelsen för Åbo Akademi utökade sitt ägande i Hansakvarteret ytterligare år 2009, när man förvärvade det så kallade Guldhuset i korsningen mellan Universitetsgatan och Auragatan. I olika repriser under 2000-talet har alla stiftelsens hus i kvarteret grundrenoverats. De äldre husen har även pålats.

År 2015 grundades kommanditbolaget Köpcentrum Hansa Kb. Tanken var att effektivera, förenhetliga och standardisera förvaltningen av de fastigheter som utgör köpcentret. I praktiken överförde Hansakvarterets huvudsakliga fastighetsägare (Pensionsförsäkringsbolaget Veritas, Ömsesidiga Arbetspensionsförsäkringsbolaget Elo samt Stiftelsen för Åbo Akademi) sitt fastighetsinnehav till Köpcentrum Hansa Kb, och blev kommanditbolagets bolagsmän.

Idag beräknas fastigheternas sammanlagda värde vara omkring 180 miljoner euro. Investeringsbolaget Exilion förvaltar Köpcentrum Hansa Kb.

Text: Sebastian Dahlström
Foto: Hansakvarteret

Sedan i fjol är köpcentret Hansas direkta utsläpp lika med noll. Ursprungligen var planen att köpcentret skulle vara klimatneutralt år 2025, men man lyckades nå målet fyra år i förtid. Ari Talja, vd för investeringsbolaget Exilion som förvaltar Köpcentrum Hansa Kb, är nöjd.

– Att Hansa är utsläppsneutralt är en av Exilions stora framgångar under de senaste åren. Vi har sparat stora mängder energi.

Inom fastighetsbranschen är det genom energieffektivitet man bäst når klimatmålsättningar. Exilion har satsat på att göra alla bolagets fastigheter mera energisnåla. Men även andra faktorer spelar in.

– För köpcentret Hansas del övergick vi år 2021 till klimatneutral fjärrvärme. Också avfallshanteringen är sedan ett år tillbaka utsläppsfri. Elbehovet täcks av vindkraft som produceras av Hansas systerbolag Exilion Tuuli, säger Ari Talja.

Köpcentret Hansa ger ändå upphov till en del indirekta utsläpp. Hit hör bland annat hyresgästernas, alltså affärernas, egna elavtal som fastighetsägaren Exilion inte har insyn i.

Hållbarhet och lönsamhet

Investeringsbolaget Exilion, grundat 2005, förvaltar en sammanlagd förmögenhet på 1,2 miljarder euro. Den fördelas på 10 fastigheter och 14 vindkraftsparker. Exilion ägs av Stiftelsen för Åbo Akademi, två arbetspensionsbolag och Statens Pensionsfond.

Enligt vd Ari Talja har ägarna liknande värderingar. Det handlar om hållbarhet, socialt engagemang och miljö – det som i investeringssammanhang brukar betecknas ESG.

– Exilions uppgift är att förvalta egendomen på ett hållbart sätt, och samtidigt se till att våra ägare får en ordentlig avkastning på sina investe- ringar, säger Talja.

Exilion är uppdelat på fyra kommanditbolag: Exilion Asemahotellit, Exilion Real Estate, Exilion Tuuli och Köpcentrum Hansa. De två förstnämnda äger hotell- och affärslokaler i Helsingfors, medan Exilion Tuuli äger vindkraftsparkerna.

– Vi tror på vindkraft eftersom det är en förnybar energiform som är en del av den gröna omställningen. Dessutom ger vindkraft en stabil avkastning, säger Talja.

Tuffa år ligger bakom – nu pekar kurvorna uppåt

Om man räknar antalet besökare är köpcentret Hansa det största i Åbo, och åttonde störst i hela landet. Kommanditbolaget Köpcentrum Hansa ägs till 34,5 % av Stiftelsen för Åbo Akademi. Ari Talja beskriver det ljusa Hansakvarteret med de karakteristiska glastaken som Åbobornas vardagsrum.

– Hansa är mycket mer än Åbos största köpcentrum. Det är en del av stadens kultur.

Coronapandemin, och omfattande byggprojekt i närheten av Hansakvarteret, har under de senaste åren medfört stora utmaningar. Besökarantalet har minskat, och köpcentrets affärer har haft det tufft.

– Under pandemin arbetade vi hårt för att hitta lösningar som både hyresgästerna och ägarna kunde vara nöjda med, och jag tycker vi lyckades rätt bra. Det kunde till exempel handla om längre betalningstider för hyran, säger Talja.

Så småningom håller trafikarrangemangen på att återgå till det normala i Åbo centrum, och pandemirestriktionerna har lättat. Besökarna håller på att hitta tillbaka till sitt vardagsrum i staden.

Hansas försäljning har vuxit rejält i år. Målsättningen är att senast i slutet av året uppnå samma besökarantal som före pandemin, säger Talja.

En utmaning som består är näthandelns hot mot fysiska butiker. Men enligt Ari Talja är det en myt att framtidens försäljning enbart skulle bedrivas på nätet.

– Det blir allt vanligare att affärerna satsar på en kombinationsmodell. Det gäller att vara stark på nätet, men också stark som fysisk butik. Lyckas man med det hör man till framtidens vinnare, säger Talja.

Följer marknaden i realtid

Som vd känner Ari Talja investeringsbolaget Exilion utan och innan. Han har varit med från starten.

– Jag var den första som anställdes när bolaget grundades för över 15 år sedan. Och även om ägare har kommit och gått har jag stannat kvar.

När jag frågar om Exilions framtidsplaner säger Talja att bolaget undviker långtgående planering.

– Vi föredrar att följa med marknaden i realtid, och hela tiden undersöka nya trender och investeringsmöjligheter. Orosmoln finns alltid inom investeringsverksamhet, men just nu känns det bra att leva med våra investeringar.

På fritiden gillar Ari Talja att motionera.

– Jag tillbringar mycket tid på gymmet och i löpspåret. För ett år sedan brast min akillessena, så basketen har jag tagit paus med. Men jag hoppas att snart också kunna ta mig ut på basketplanen igen.

Text: Sebastian Dahlström
Foto: Patrik Lindström

Många gamla byggnader har sina egna spöken och Stiftelsens för Åbo Akademi fastigheter är inget undantag. I Finlands äldsta teaterhus hörs ljud av en scenmästare som aldrig slutar jobba och i Observatoriet har personalen både hört och känt osaliga andars närvaro.

Dramatiska öden och olycklig kärlek hör till standardstoffet inom teaterkonsten, men i Finlands äldsta teaterhus mäter sig verkligheten med pjäserna som spelas på scen. Lampor som tänds av sig själv, ljud av steg i en tom salong, en osynlig hand på axeln, verktyg som försvinner och hissar som går av sig själv. Många som arbetat på Åbo Svenska Teater har haft övernaturliga upplevelser och känt av husets två spöken.

Det äldre spöket kallas för Vita Damen och har funnits i huset sedan slutet av 1800-talet – eller ännu längre. Det berättas att hon jobbade på teatern som skådespelare, men blev olyckligt förälskad och kastade sig ner från tågvinden ovanför stora scenen. I en annan version heter det att hon fanns i huset redan när det första kringresande teatersällskapet kom till den nybyggda teatern år 1839. Hur som helst så är det många som hört henne hasa omkring på tågvinden.

En före detta teaterchef var tvungen att övernatta på teatern i början av sitt chefskap men fick ingen sömn för att Vita Damen ylade om nätterna. Den nuvarande teaterchefen Jukka Aaltonen har också upplevt något kusligt i salongen i början av 1980-talet, då han som ung musiker övade på violin på en dunkel scen. Han hörde ljud som om någon var i salongen, men såg ingen någonstans. När han en stund senare tittade upp tyckte han sig se ett par ögon.

Vita Damen har sin egen kista uppe på tågvinden, där kan hon lägga sig när spökandet tär på krafterna. Det andra spöket är en tragisk historia av senare ursprung. En scenmästare vid teatern hängde sig på stora scenen och har i över ett halvt sekel gått igen i teaterns långa korridorer. Det är han som flyttar på verktygen och ibland inför premiärer hörs det bankande från platsen där hans arbetsrum fanns. Ibland har personer släckt efter sig på stora scenen, åkt upp med hissen till verkstaden, hört skrammel och ljud från scenen och åkt ner igen, bara för att hitta en tom scen med ljusen påslagna. Släckt ljusen, åkt upp med hissen, hört samma ljud och igen återvänt till samma tomma, upplysta scen. Teaterns informatör Maria Olin har hört de flesta historierna som berättas om teaterns spöken, men har aldrig råkat på dem själv.

– Jag tror de är välvilligt inställda till oss som jobbar här, men jag vill helst inte råka på någondera av dem på nära håll. Visst kan jag tycka att det är kusligt att vara den sista på teatern och ansvara för att låsa dörrarna – jag brukar ta mig illa kvickt ut när jag släckt de sista lamporna.

Observator som går igen

Observatoriet på Vårdberget är en byggnad med en fascinerande historia – och därtill med flera spökhistorier. Det är nämligen så att den begåvade astronomen och landets första observator Henrik Johan Walbeck sägs gå igen i byggnaden. Walbeck, som led av psykiska problem, gick ett tragiskt öde till mötes och tog sitt liv i Observatoriet 1822. Enligt vissa historier sköt han sig själv, enligt andra versioner skar han upp halsen på sig.

En tidigare vaktmästare fick en chock då han på golvet i observatorierummet såg kroppen av en man med blodet rinnande i stora pölar. Han sprang efter hjälp, men då han kom tillbaka var både kroppen och blodet borta, endast tunga andetag kunde höras.

Observatoriet fungerade som observatorium endast en kort tid, och har efter det varit hem för sjöfartsskola och fungerat som museum. Flera som under åren arbetat i Observatoriet har känt närvaro av något osynligt och haft känslan av att de inte är ensamma. Flera har upplevt sig vara iakttagna av en osynlig blick.

Stiftelsen för Åbo Akademi köpte Observatoriet av Åbo stad 2007 och kansliet flyttade in i byggnaden 2008. Spökerierna har dessvärre fortsatt. Personer som jobbar i Observatoriet har även under stiftelsens tid hört steg i trappan trots att ingen synts till, och det har hörts ljud av mappar som faller i golvet. Det här har utspelat sig särskilt under sena, mörka kvällar. Upplevelserna har varit obehagliga och fått det att krypa i nackskinnet hos de berörda, som kan konstatera att det otvivelaktigt är frågan om ett spöke som sprider dålig energi.

Vänligt spöke i Sibeliusmuseum

Personalen i Sibeliusmuseum berättar däremot om ett vänligt sinnat spöke, som inte ställer till annan förtret än att ibland fälla böcker från hyllorna i museibutiken. Flera gånger har det hörts att någon går genom konsertsalen trots att ingen är där. Spöket brukar även höras öppna och stänga dörrar i arkivet på nedre våningen. Det är frågan om tunga metalldörrar som omöjligtvis kan öppnas och stängas av sig själv.

Det är bara att konstatera: byggnader med historia betyder i vissa fall byggnader med spökhistorier.

Källa: Artemis Kelosaari (2020), Andarnas Åbo spökhistorier från Finlands äldsta stad, Haamu, Vasa. Intervjuer med personal vid Stiftelsen för Åbo Akademi

Text: Sanna-Maria Sarelius, Heidi Furu
Bild: Suvi Kari