Ett Hem
Museet Ett Hem var ursprungligen paret Jacobssons privata hem, beläget i en stenbyggnad i två våningar på Tavastgatan 30. Paret donerade fastigheten och hemmet med samlingarna till Stiftelsen för Åbo Akademi år 1925. Museet öppnades för allmänheten den 29 maj 1932. Stenbyggnaden företrädde en klassicistisk arkitektur som växte fram i Åbo efter branden 1827.
1965 öppnades museet i den nuvarande byggnaden på Biskopsgatan 14. Här kan man fortfarande uppleva interiörer från sekelskiftet 1900 i varierande stilar. Trots att denna museibyggnad är mera anspråkslös än det rivna tvåvåningshuset, representerar det ändå samma arkitektoniska stilskede och samma borgerliga kulturmiljö. Museets åtta rum ger en bra bild av hur livet såg ut i en borgerlig Åbofamilj vid denna tid. I paradrummet, salongen, finns sittgrupper med gustavianska möbler och vägarna pryds förgyllda speglar. Matsalen har en inredning i barock och nyrenässans men här finns även nymodigheter i form av elektriska lampetter från sekelskiftet. I den lilla bredvidliggande matsalen finns exempel på glas- och porslinsföremål som användes till fest och vardag i det ursprungliga hemmet. I Hélènes damrum och boudoir kan man studera hennes handarbeten; broderade kuddar och handmålat porslin. I Alfreds arbetsrum finns läderfåtöljer ”easy chairs” som han troligen beställt per postorder från England. I alla rum finns rikligt med antika möbler, ryor, tenn, glas och porslin som paret har ärvt eller köpt under sin levnadstid. Konstsamlingen omfattar främst sekelskifteskonst, oljemålningar, grafik och skulpturer. Porträtt av släktingar finns i det Kingelinska rummet, som har namngetts efter Hélènes morfar Abraham Kingelin. Ett flertal kvinnliga konstnärer finns företrädda bl.a. Ada Thilén, Helene Schjerfbeck och Elin Danielson-Gambogi. Åbokonstnärerna Santeri Salokivi och Ali Munsterhjelm har i sina verk förevigat många klassiska Åbomotiv; Aura å, Biskopsgatan och Mikaelskyrkan.